Sommarjobbarinfo öppnar igen i maj 2023. Råd och anvisningar hittar du emellertid i Sommarjobbarens checklista och i Frågor och svar. Om det uppstår problem kan du också fråga råd av äldre arbetskamrater eller ta kontakt med förtroendemannen eller förtroendeombudet på din arbetsplats eller med fackförbundet inom din bransch.
Bakom tjänsten Sommarjobbarinfo står löntagarnas centralorganisationer FFC, Akava och STTK, vilka representerar fackförbund i Finland.
Så fort du fått ett nytt jobb bör du se till att allt är i sin ordning när det gäller anställningsförhållandet. Listan nedan tar upp några av grundreglerna som det lönar sig att kolla upp när du har fått ett nytt jobb.
Arbetsavtalet är ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, där arbetstagaren förbinder sig att för arbetsgivarens räkning utföra ett arbete under dennes ledning och övervakning, mot lön eller annan ersättning. Det lönar sig alltid att göra upp arbetsavtalet skriftligt, trots att inte lagen kräver det. Då är det lättare att vid en eventuell konflikt bevisa vad man kom överens om när anställningen började.
Om man inte gör upp arbetsavtalet skriftligt måste arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig utredning om arbetsvillkoren, i det fall att anställningen varar längre än en månad.
I arbetsavtalet borde man komma överens åtminstone om följande:
En arbetsavtalsmodell finner du t.ex. på arbetarskyddsförvaltningens webbsidor.
Arbetsavtalet får inte innehålla sämre villkor än de som stipuleras i branschens kollektivavtal. I kollektivavtalet (fi:tes) för din bransch, finner du minimivillkoren, exempelvis minimilöner och olika lönetillägg. Kollektivavtalet kan du få av förtroendemannen på din arbetsplats eller av ditt eget fackförbund. De flesta kollektivavtalen finns också på Finlextjänsten.
Varje arbetstagare har rätt att bli vägledd i sitt nya jobb. Arbetsgivaren har en skyldighet att informera om förhållandena på arbetsplatsen, om hur maskiner och anläggningar används och vilka säkerhetsbestämmelserna är. Se till att du får guidning i dina arbetsuppgifter, tveka aldrig att fråga.
Det finns en särskild lag för unga arbetstagare, som definierar bl.a. arbetsskiftenas längd och tidpunkt. Avsikten med åldersgränserna är att värna om de unga arbetstagarnas mentala och fysiska tillväxt och utveckling. Läs mer på arbetarskyddsförvaltningens webbplats.
I samband med löneutbetalningen ska arbetstagaren ges ett lönebesked, en löneutredning eller motsvarande dokument, som informerar om grundlönen, utbetalade ersättningar och vilka avgifter som har innehållits från lönen. Granska att löneuppgifterna är riktiga och att du har fått alla kvälls-, veckosluts-, övertids- och andra ersättningar.
Kom ihåg att alla jobb, både korta och längre anställningar, ger pension. Du börjar tjäna in arbetspension när du fyllt 17 år. Kolla i lönebeskedet att din arbetsgivare har innehållit pensionsförsäkringsavgift. Läs mer på Arbetspension.fi.
Om du inte har hunnit hålla semester under sommarjobbstiden har du tjänat in semester som beviljas som semesterersättning vid anställningens slut. Semesterersättning skall betalas för alla anställningar, till och med om de har gällt bara några timmar.
Semesterersättningens storlek beror på anställningens längd och arbetstidens mängd under en månad. Om din anställning har varat mindre än ett år men till exempel minst 14 dagar per månad förtjänar du semesterersättning för två dagar per månad. S.k. semesterkvalifikationsdagar är också godtagbara frånvarodagar såsom sjukdagar.
Utöver semesterersättning eller semesterlön för semester som du tar ut, kan du också ha rätt till en semesterpenning, som i allmänhet utgör hälften av din lön.
Mera information om semesterrätt och -ersättningar får du på arbetarskyddsförvaltningens webbplats.
Arbetsintyget är ett viktigt dokument för arbetstagaren. Det kan ha en stor betydelse, när man senare söker utbildningsplats eller fast anställning, vilken arbetserfarenhet man har. Du har lagstadgad rätt att få ett arbetsintyg när din anställning är slut.
Som arbetstagarnas representanter på arbetsplatsen fungerar arbetarskyddsfullmäktig och förtroendeman som arbetarna har valt sinsemellan. Via dem får du råd och hjälp varenda gång du behöver det. Det lönar sig t.ex. att visa upp arbetsintyget för förtroendemannen, innan du undertecknar det.
Om din arbetsplats saknar förtroendeman kommer äldre anställda ofta till ovärderlig hjälp. I problemsituationer lönar det sig alltid att ta kontakt med branschens fackförbund, också om man inte ännu är medlem. Också regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet bistår vid behov.
Kontaktinformation till alla Akava-anslutna fackförbund finns på www.jaseneksi.fi/sv, till alla FFC-anslutna fackförbund på Facket.fi och till alla STTK-anslutna fackförbund på adressen www.sttk.fi/sv/mika-sttk/ammattiliitot.
Arbetarskyddsmyndighetens gemensamma nationella telefonrådgivning betjänar från måndag till fredag kl. 9–15 på numret 0295 016 620.
Det finns många fördelar med att höra till ett fackförbund, också för sommararbetaren. Den viktigaste fördelen är att fackförbunden sköter intressebevakningen i just din bransch: de ingår kollektivavtal med arbetsgivarorganisationerna och hjälper vid rättsskyddsfrågor. Fackförbundens arbetslöshetskassor ser för sin del till att medlemmarna, vid arbetslöshet, får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Dessutom erbjuder förbunden olika slag av rådgivning, utbildning och annan verksamhet, liksom också ett otal antal olika medlemsförmåner.
Om du redan är elevmedlem i något fackförbund, lönar det sig att skriva in sig som egentlig medlem under den tid sommarjobbet varar, för då samlar du arbetsvillkor, som är till ekonomisk nytta om du eventuellt blir arbetslös någon gång i framtiden.
Om du inte vet vilket fackförbund du ska ansluta dig till, leta då rätt på ett lämpligt förbund via webbadresserna www.jaseneksi.fi/sv, www.facket.fi och www.sttk.fi/sv/mika-sttk/ammattiliitot.
Mera information om arbetslivet finner du på Akavas och STTK:s webbplatser samt på FFC:s webbtjänst Arbetslivetsspelregler.fi.
Här nedan hittar du frågor som redan fått svar.
Om du och din arbetsgivare har ingått ett arbetsavtal kan arbetsgivaren säga upp dig bara av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, eller på grund av personrelaterade skäl. Då måste arbetsgivaren följa uppsägningstiderna. Det spelar ingen roll om du inte har hunnit börja jobba.
Ett arbetsavtal kan anses vara ingånget även om man inte ännu har gjort upp ett skriftligt avtal. Också ett muntligt arbetsavtal eller ett e-postmeddelande där arbetsgivaren förbinder sig att anställa dig är bindande för arbetsgivaren.
Om arbetsgivaren inte har något jobb att erbjuda under sommaren kan hen säga upp eller permittera arbetstagarna. En förutsättning är att det som uppges som uppsägnings- eller permitteringsgrund, till exempel att företagets ekonomiska situation har försämrats, har uppkommit efter att ni har ingått arbetsavtalet. Dessutom måste arbetsgivaren utreda om hen kan erbjuda arbetstagarna något annat jobb eller utbilda arbetstagarna till andra arbetsuppgifter.
Om ditt anställningsförhållande sägs upp eller hävs eller om du permitteras, ska du senast den första dagen du är arbetslös anmäla dig som arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån (TE-byrån). Därtill ska du ansöka om arbetslöshetsförmån från din arbetslöshetskassa eller från FPA.
Om du och din arbetsgivare inte har hunnit ingå ett arbetsavtal kan arbetsgivaren ställa in sommarjobbet utan uppsägnings- eller permitteringsförfarande. Då finns det tyvärr bara ett alternativ för dig som har sökt jobbet – att försöka hitta ett nytt sommarjobb.
Det lönar sig alltid att göra upp ett skriftligt arbetsavtal. Ett muntligt avtal är också giltigt, men i eventuella problemsituationer är ett skriftligt arbetsavtal lättare att bevisa än ett muntligt.
Om arbetsavtalet inte har gjorts upp skriftligt och anställningsförhållandet varar längre än en månad ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig utredning om arbetsvillkoren.
I arbetsavtalet lönar det sig att komma överens åtminstone om anställningsförhållandets minimivillkor, såsom anställningens längd, arbetstiden, arbetsuppgifterna och lönen. Dessutom lönar det sig att anteckna vilket kollektivavtal som följs.
Arbetsgivaren ska se till att den unga arbetstagaren inte belastas för mycket i arbetet.
Lagen om unga arbetstagare innehåller bestämmelser om arbete som utförs av anställda som är under 18 år. Lagen innehåller föreskrifter om arbetstider, övertidsarbete, arbetstidens förläggning, pauser samt dygns- och veckovila.
Arbetsdagen för en person under 15 år får vara högst 7 timmar per dag och veckoarbetstiden får vara högst 35 timmar. Arbetsskiftet får förläggas mellan klockan 8 och 20. Av vägande orsaker som beror på arbetsarrangemangen kan arbetstiden förläggas mellan klockan 6 och 20.
Den ordinarie arbetstiden för en person som har fyllt 15 år är högst 8 timmar per dag och 40 timmar i veckan. Arbetsskiftet får förläggas mellan klockan 6 och klockan 22. Om det gäller ett tvåskiftsarbete i samband med yrkesutbildning får arbetstagaren dock arbeta ända till klockan 24.
Det är viktigt att komma överens om lönens storlek när man gör upp arbetsavtalet. I Finland finns det ingen lag om minimilön och olika branschers kollektivavtal innehåller bestämmelser om minimilönen.
Grundlönen är lönen utan tillägg. I grundlönen får inte ingå kvälls-, veckosluts-, söndags-, övertids- och andra ersättningar. Tilläggen ska betalas separat. Även unga har rätt till lön under sjukledighet.
Lönen betalas in på ditt lönekonto på banken. I samband med löneutbetalningen får du en löneutredning, en lönespecifikation eller ett motsvarande dokument med uppgifter om grundlönen, utbetalade ersättningar och vilka avgifter som har innehållits från lönen, såsom förskottsinnehållningen till skattemyndigheten.
Kolla alltid lönespecifikationen för att se att löneuppgifterna är riktiga och att tilläggen har betalats korrekt. Kolla också att din arbetsgivare har innehållit pensionsförsäkringsavgifterna, eftersom du tjänar in pension på allt arbete. Man börjar tjäna in arbetspension redan när man fyllt 17 år. Om något är oklart, fråga råd av din chef eller av löneräknaren.
Det lönar sig att spara lönespecifikationerna.
Om du inte har hunnit ta ut semester under sommarjobbstiden har du tjänat in semester som ska betalas som semesterersättning vid anställningens slut. Semesterersättning ska betalas för alla anställningar, till och med om de har gällt bara några timmar. Vid anställningens slut ska du kolla på det sista lönekvittot att semesterersättningen har betalats korrekt.
Semesterersättningens storlek beror på anställningens längd och arbetstidens mängd under en månad. Om du inte har fått semesterersättning eller har tjänat in andra lönefordringar under sommaren kan du ansöka om dessa ännu efter anställningens slut.
Arbetslistan ska sammanställas minst en vecka på förhand och lönen ska betalas för överenskomna skift.
Du kan till exempel ta en bild av arbetslistan med din mobilkamera som bevis över vad som är överenskommet. Om skiftet ställs in i sista stund till exempel på grund av regnväder, eller om du skickas hem från arbetet före det överenskomna skiftets slut har du rätt att få lön för det överenskomna skiftet.
Varje arbetstagare har rätt att få introduktion i sitt arbete. Arbetsgivaren ska introducera dig i ditt arbete, alltså berätta vad du förväntas göra och på vilket sätt. Arbetsgivaren har skyldighet att till exempel informera om förhållandena på arbetsplatsen, om hur maskiner och anläggningar fungerar och vilka säkerhetsbestämmelserna är.
Se till att du får handledning i dina arbetsuppgifter. Tveka inte att be om råd.
På Sommarjobbarinfon kan du fråga råd i ärenden som gäller ditt sommarjobb, som till exempel arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Det är en gratis tjänst som erbjuds av löntagarnas centralorganisationer FFC, Akava och STTK. Sommarjobbarinfon ger råd via telefon och webblankett. Också föräldrar och arbetsgivare är välkomna att kontakta tjänsten.
Kom ihåg att som arbetstagarnas representanter på arbetsplatsen finns en arbetarskyddsfullmäktig och en förtroendeman. Arbetstagarna väljer dem sinsemellan. Via dem får du råd och hjälp alltid då du behöver det. Det lönar sig till exempel att visa arbetsavtalet för förtroendemannen innan du undertecknar det.
Om din arbetsplats saknar förtroendeman är äldre anställda ofta till ovärderlig hjälp. I problemsituationer lönar det sig alltid att ta kontakt med den egna branschens fackförbund, även om du inte ännu är medlem.
Ett nolltimmarsavtal är ett arbetsavtal där arbetstiden har definierats som flexibel. Arbetstiden kan variera från noll timmar till exempelvis 40 timmar i veckan.
Om det är möjligt, låt bli att underteckna ett arbetsavtal där veckoarbetstiden varierar mellan noll och ett visst antal timmar. Ett avtal där minimiantalet arbetstimmar är noll kan betyda att du någon vecka blir helt utan jobb. Minimiarbetstiden får inte på arbetsgivarens initiativ vara kortare än vad arbetsgivarens verkliga behov av arbetskraft förutsätter.
Med prövotid menas en tidsperiod i början av anställningen då det är meningen att bedöma om arbetet motsvarar det som överenskommits i arbetsavtalet. Under prövotiden kan arbetstagaren överväga om arbetet är lämpligt för honom eller henne och arbetsgivaren kan bedöma om den anställda är lämplig för arbetet.
Om någondera av avtalsparterna anser att arbetet inte motsvarar det som har överenskommits kan avtalet hävas genast. När avtalet har hävts under prövotiden tillämpas alltså inte uppsägningstider utan anställningen upphör omedelbart. Inte heller under prövotiden får arbetsavtalet hävas på diskriminerande eller osakliga grunder.
Före arbetsavtalsförhållandet börjar ska man komma överens om prövotiden och dess längd i arbetsavtalet. Maximilängden på en prövotid är sex månader, om det inte har överenskommits om en kortare maximilängd i det kollektivavtal som tillämpas. I en visstidsanställning kan prövotiden vara högst hälften av den tid arbetsavtalet gäller.
Ett arbetsavtal för viss tid binder avtalsparterna liksom vilket annat avtal som helst. Detta innebär att du inte kan säga upp ditt arbetsavtal om det inte innehåller ett villkor som möjliggör att avtalet uppsägs. Du kan dock be din arbetsgivare om möjligheten att avsluta din nuvarande anställning redan innan avtalet för viss tid upphör, men arbetsgivaren måste inte gå med på det.
Arbetsgivaren är skyldig att ge ett arbetsintyg när anställningen har upphört om arbetstagaren ber om det.
Arbetsintyget kan vara kortare eller längre. I ett kortare arbetsintyg antecknas endast information om arbetsuppgifterna och anställningens längd. I ett längre arbetsintyg kan man förutom ovannämnda uppgifter också anteckna orsaken till att anställningen upphörde och en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet och uppförande.
Arbetstagaren kan be arbetsgivaren anteckna endast antingen orsaken till att anställningen upphörde eller ett värdeutlåtande. Ett längre arbetsintyg fås endast om arbetstagaren uttryckligen begär det. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att anteckna uppgifter som hör till ett längre arbetsintyg utan arbetstagarens begäran.
Villkoren för din anställning bestäms i lagen, men också i kollektivavtalet.
Ett kollektivavtal (på finska: työehtosopimus, TES) är ett avtal som bestämmer minimivillkoren i branschen. Oftast är det ett fackförbund och ett arbetsgivarförbund som har ingått kollektivavtalet. I kollektivavtalet står ofta vilka villkor som gäller till exempel lönen eller arbetstiden. Förväxla inte kollektivavtalet med arbetsavtalet, som görs upp mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Ofta står det i arbetsavtalet vilket kollektivavtal som tillämpas. Om du inte vet vilket kollektivavtal som gäller för din anställning, så kan du fråga din arbetsgivare eller förtroendemannen på arbetsplatsen. Du kan också kontakta Sommarjobbarinfo om du vill veta mer om kollektivavtalen.
Kollektivavtalen finns oftast på de berörda förbundens webbplatser.
